måndag 19 december 2011

TA LIVET SOM DEN ÄR OKONTROLLBAR OCH TA DEN UTAN CITALOPRAM OCH RÄDDSLA


Gårdagen var bra. Inga panikattacker och en del oro och ångest men om jag ska jämföra med onsdagen, torsdagen och fredagen då var det en jättebra dag.
Jag undrar visst vad det kan berör på för att kunna göra det som gör mig bra. Men något självklart svar har jag inte. Visst är det så att de svåra perioderna tar alltid slut och eftre ett tag blir det bättre. Så obehag kanske har gått över av sig själv. Jag tror att taktiken ”Expansionens fyra steg” har bidragit till också samt en hel del fysiskt aktivitet och trevlig sällskap.
Jag har tidigare skrivit om kontrollbehovet och hur destruktivt och meningslös det är. Det är utopi att tro att man kan kontrollera livet. Det skulle vara så mycket enklare och roligare om man kunde ärligt acceptera detta och bara leva utan att försöka ha kontroll. Jag försöker ändra min syn på livet och tillämpa strategi ACCEPTANS inom alla område av mitt liv. Jag har stor förväntan på boken som jag beställt och som borde komma idag.
Det är inte bara fobin och ångesten som jag vill bli av med.  Det är mitt sätt att tänka och tolka som ledde till att jag fick min fobi.  Jag måste ändra mitt sätt att leva och tänka om jag vill höja min livskvalitet och det vill jag. Det handlar inte längre om att bli av med Citalopram och fobin.  Jag vill förändra mig och jag vill bli lyckligare och gladare och lugnare och nöjdare. Det skulle vara fel om jag skulle mena att jag vill förändra mig för att aldrig mer få ångest då skulle det handla om att jag försöker genom denna förändring kontrollera min tillvaro och förhindrar återfall. Men nej. Ångest är en naturlig del av livet. Men den ska inte vara för stor del av livet. Det skulle vara orealistiskt att tänka att mitt mål är att aldrig mer känna ångest och vara rädd. Det går inte. Jag vill bara kunna ta livet som det är, kontrollbarn och full av oväntade saker. Jag vill bli stark och kunna hantera det som kommer. Och under det hela vill jag vara närvarande och leva. Inte gömma mig och undvika livet för att tro att på sätt räddar jag mig från min fobi. Det är att inbilla sig att man kontrollerar fobi men det är snarare så att fobin kontrollerar mig. Så ingen undvikande, leva livet och ta den som den kommer.
PS
Sedan igår är det 10 mg Citalopram som gäller. Som ni ser av ovanstående går det rätt bra. Jag fortsätter och rapporterar.