Jag är arg på mig själv och min oförmåga att acceptera fakta. Jag skriver fakta och vill gärna tro att det är fakta. Om sex läkare säger att jag frisk och fyra tester bekräftar detta då är det väl fakta.
Jag försöker få mig att tro att mina känslor och tankar inte är fakta men det är svår kamp jag genomgår.
Jag försöker bytta cirkel tidigt och lyckas med det ofta men rädsla ger sig inte. Det återkommer fort. Jag får nog tänka att varje ny panikattack är möjlighet för mig att konfrontera min rädsla och varje avbyten cirkel är steg närmare till mitt mål. Det är svårt att tänka positivt när man är livrädd.
På torsdag ska jag till min terapeut. Jag kommer att ha med mig en lång dagbokregistrering, tyvärr. Jag genomgår en svår period men det som borde vara bra är att jag har börjat och fortsatt med att äta knäckebröd, duscha med varmt vatten, ta långa promenader och lyssna på radio. För varje ny gång jag gör någonting av ovanstående så blir det lättare och lättare och bättre och bättre.
Men just nu känns det som att min fobi kämpar tillbaks och att jag har gjort fobin arg. Jag har börjat begränsa den men det attacker mig på nya fronter.
