Jag kommer inte att skriva mycket. Jag mår inte bra. Jag hade mardröm och jag vaknade mitt i natten. Jag hade ingen chans att lunga ner mig för att jag fick panikattack så fort jag öppnade ögon. Jag fick fullständigt, kraftig panikattack. Sedan halv fem imorse mår jag dåligt. Jag har haft många panikattacker och för det mesta har jag använt mig av alternativa beteende och inte gjorde det som jag brukar göra. Men under några attacker var jag svag och jag gjorde som jag inte skulle göra, titta på Internet, ringa till vården etc.
Det som är positivt är att jag ville egentligen åka till vårdcentralen imorse för att ”tvinga” de att ta prover men det har jag inte gjort. Jag ville så gärna men det skulle vara ett stort steg bakåt. Min man har hjälpt mig genom att prata med mig och jag kämpar just nu med alla rädslor och känslor. Just nu var jag på väg att ta Atarax och bedöva dessa känslor men det gjorde jag inte. Jag är arg på mig själv. Jag vet att ju mer man ger efter för rädslan desto mer kommer den att växa. Och jag vill inte försöka förtränga den jag vill konfrontera den. Jag kämpar förtvivlat. Jag försöker övertala min hjärna att ingenting farlig håller på att hända men hela kroppen reagera med strak kamp/flykt reaktion. Jag skakar, har ingen matlust, svettas för att sedan frysa, hjärta bultar, jag har svårt att koncentrera mig, magen i upprör…
