Stressen på jobbet ledde till oro. Oron ledde till ångest. Ångesten ledde till skrämmande tankar som fick mig att tappa kontroll. Med ”tappa kontroll” menar jag att jag fick panikattack.
Ångesten fick mig (IGEN) att leta efter information om sjukdomar på Internet. Så fort jag började läsa kände jag hur rädsla växer inom mig. I alla texter som jag läste hittade min rädsla bekräftelse. Till slut fick jag panikattack och ringde till Sjukrådgivningen. Förtvivlad, rädd och ensam.
Vad gjorde jag fel?
Jag borde inte stressa upp mig. Men när det var faktum borde jag inte tillåta mig att vara orolig. Istället för att sitta där med mina tankar och låta ångesten bestämma över min agerande borde jag gå ut, prata med folk, ta en promenad... Jag borde helt enkelt bestämma mig för att inte oroa mig. Jag borde veta att läsa på Internet skulle ledda till panikattack för att det har hänt så många gånger tidigare. .
Allt skulle vara bättre än att börja leta efter information om sjukdomar på Internet . För att så fort jag börjar läsa blir det för sent att sluta. Jag känner igen symtom och rädslan får bekräftelse. Jag tar inte in fakta, jag glömmer bort alla tester som jag har gjort på vårdcentralen, alla samtal som jag har haft med läkare. Jag har inga logiska bevis på att jag är sjuk men min rädsla är starkare än min logik i dessa stunder.
Jag måste ta kontroll över mitt sätt att agera vid ångest och så småningom hoppas jag att jag kan ta kontroll över min rädsla. För tillfället är den stark och lever sitt eget liv. Det låter kostigt men det är så. Jag kan inte kontrolla mina tankar för att mina känslor tar över min logik.
